Igår ställdes Abu Anas al-Libi, en av terrornätverket al-Qaidas veteraner, inför en federal domare i New York.
Till skillnad från merparten av dem som gripits under det krig mot terrorismen som USA inledde efter terrordåden den 11 september 2001, kommer al-Libi inte bara att få en rättegång – han ställs dessutom inför en vanlig domstol, inte inför en militärtribunal.
”Vi är inte rädda för terrorister och vi är inte rädda att ställa dem inför rätta i våra domstolar”, sade demokraten Patrick Leahy, ordförande i senatens justitieutskott.
al-Libi är ett exempel, om än inte det enda, på en omsvängning som skett i hur USA hanterar terrormisstänkta.
Förra året utlämnades den ökände hatpredikanten Abu Hamza al-Masri från Storbritannien till USA. Där är han åtalad på elva punkter, bland annat för att ha planerat att starta ett träningsläger för jihadister i Oregon och för inblandning i bortförandet av två amerikanska medborgare i Jemen 1998. Själva rättegången inleds först nästa år.
Tillsammans med Abu Hamza utlämnades två andra misstänkta terrorister, Khaled al-Fawwaz och Adel Abdul Bari. De är åtalade för inblandning i ambassadbombningarna i Tanzania och Kenya i augusti 1998 där över 200 människor miste livet.
I mars i år, i en distriktsdomstol på Manhattan i New York, genomfördes häktningsförhandlingar mot Suleiman Abu Ghaith, svärson till al-Qaidaledaren Usama bin Laden.
Ändå var beslutet att ställa al-Libi inför rätta i USA knappast självklart. I det republikanska lägret är många också missnöjda med Vita husets linje. De anser att al-Libi borde ha förts till Guantánamolägret på Kuba istället. USA kommer nu att gå miste om viktig information som al-Libi sitter inne med, kritiserade den framträdande republikanske kongressledamoten Peter King.
Det är ett annat sätt att säga att ändamålen måste få helga medlen och därmed en misstroendeförklaring mot de principer varje demokratisk rättsstat vilar på.
Att tumma på dessa principer innebär alltid en liten, men inte obetydlig, seger för demokratins och rättsstatens fiender.