I en ännu opublicerad rapport från Europeiska revisionsrätten som brittiska Sunday Times kommit över slås larm om att miljardbidrag till Palestinska myndigheten ödslas bort genom allt från felsatsningar till misskötsel och ren korruption.
Ingen kan väl vara förvånad. Varken över att EU-stöd hamnar på avvägar eller över att avvägarna är palestinska.
Revisionsrätten, vars uppgift är att förbättra EU:s ekonomiska förvaltning och kontrollera hur offentliga medel används, har inte lyckats bringa klarhet i hur de närmare 2 miljarder euro – motsvarande knappt 18 miljarder kronor i dagens penningvärde – som betalats ut i ekonomiskt stöd till den palestinska myndigheten åren 2008–2012 har använts.
Samtidigt håller den palestinska myndighetens pengar åter på att ta slut. I en TV-intervju nyligen skyllde presidenten Mahmud Abbas på den ”israeliska ockupationen”.
Visst stöd för detta får Abbas av en färsk rapport från Världsbanken. Enligt denna skulle ekonomin på Västbanken kunna växa med upp till 35 procent, motsvarande 3,4 miljarder dollar årligen, om palestinierna fick fri tillgång till de så kallade C-områdena, som idag kontrolleras av Israel.
Enligt Världsbanken är det huvudsakligen i ökad jordbruksproduktion, turism och utvinning av sällsynta mineraler som denna potential för tillväxt ligger.
Men allt detta bygger på rent teoretiska beräkningar och inte så lite önsketänkande.
Utöver att det palestinska samhället fortsätter att präglas av kronisk korruption och svågerpolitik tänker Världsbanken bort de politiska realiteterna, i och för sig inget unikt.
En sådan realitet är att palestinierna är splittrade. Hamas styr i Gaza, Palestinska myndigheten – i praktiken Fatah – på Västbanken.
Hamas mål är och förblir att staten Israel ska utplånas. Samtidigt pågår något slags ytterst motvilliga fredsförhandlingar mellan den palestinske presidenten Mahmud Abbas och Israel.
Drömmen om en tvåstatslösning, med ett demokratiskt Palestina som lever fredligt sida vid sida med Israel, lever inom den europeiska unionen.
Och att hålla drömmar vid liv är inte alltid billigt.