Hastigt och lustigt ser det ut som om den smått pinsamma politiska följetongen om förbud mot anonyma partibidrag kan få ett slut.
Igår lämnade S, V och MP in en riksdagsmotion som går ut på att partier som får statligt stöd inte samtidigt ska få ta emot anonyma bidrag.
Det ska ske genom en ändring i lagen om statligt stöd till politiska partier, och alltså inte kräva någon grundlagsändring – det senare en komplicerad process som kräver två riksdagsbeslut med val emellan.
Förslaget presenterades med buller och bång: debattartikel i DN, sedan presskonferens under förmiddagen.
Det såg ut som ännu en jabb mot alliansen, som de rödgröna länge anklagat för ovilja och för att dra frågan i långbänk. Politisk taktik helt enkelt. Lättplockade poäng.
Men reaktionen blev nog inte den förväntade.
”Alliansen kommer att positivt titta på detta och sannolikt rösta för ett sådant här förslag”, kontrade Per Bill (M), vice ordförande i konstitutionsutskottet.
Därmed blev den rödgröna attacken mest ett slag i luften.
Sedan Moderaterna övergett sitt tidigare motstånd är det nu i princip bara Sverigedemokraterna av riksdagspartierna som vill tillåta anonyma bidrag.
Den oenighet som kvarstått mellan alliansen och de rödgröna har främst handlat om hur frågan ska lösas praktiskt och därmed juridiskt.
Sverige är inte det enda europeiska land som saknar lagstiftning om öppenhet kring privata ekonomiska bidrag till politiska partier, bara nästan. Och sällskapet är inte mycket att yvas över: San Marino, Malta, Schweiz – tre gamla skatteparadis där det av tradition smusslas med pengar.
Att det saknas lagstiftning om redovisning av partiernas finansiering är svårt att förena med de principer om öppenhet och insyn som annars hyllas i Sverige. Europarådet har också mer än en gång kritiserat denna brist.
Även om det rödgröna utspelet i snävt taktisk mening kanhända blev en missräkning ser det alltså ändå ut att bära frukt – om nu politikerna faktiskt tar sig samman och stoppar de hemliga bidragen.
Och det är trots allt resultatet som räknas. Också det kanske icke avsedda.