Feministiskt initiativ är ett missförstått parti.
I en intervju i Sydsvenskan i fredags sade Linda Hiltmann, en av två Fi-företrädare som sannolikt tar plats i Malmö kommunfullmäktige, att ”vår politik är inte höger eller vänster”.
Inte minst för partiets väljare borde detta komma som en total överraskning.
I Sveriges Televisions stora vallokalsundersökning, Valu, placerade 91 procent av dem som röstade på Fi sig själva till vänster på den politiska skalan, bara 2 procent såg sig som ”höger”.
En annan missuppfattning som verkar vida spridd är att Fi skulle ogilla normer.
Denna villfarelse kan bero på att folk läst exempelvis Fis kommunpolitiska program för Malmö där det står att ”alla politiska områden ska genomsyras av ett normkritiskt perspektiv”.
Men Fi är inte kritiskt till normer i sig. Fi är kritiskt till alla normer som inte är Fi-normer och det är en väldig skillnad.
För att återvända till Sydsvenskanintervjun: där framgår det att Fi vill att all kost i kommunal verksamhet i Malmö ska vara vegetarisk.
”Idag är köttet norm och den som äter vegetariskt är ’onormal’. Det vill vi vända på”, klargjorde Linda Hiltmann.
Inte inga normer, alltså, utan andra normer.
”Normer och strukturer underordnar vissa grupper systematiskt, medan andra privilegieras”, heter det i programmet.
Att det pratas svenska i Sverige är en av de normer som enligt Fi är problematisk då den skapar fördelar för svensktalande, vilket är svårt att förneka.
Konsekvenserna av sådana normer vill Fi neutralisera med politiska medel. För Fi är målet med politiken inte bara att skapa jämlika förutsättningar – svårt nog – utan även ”jämlikhet i resultat”, det vill säga utfall.
Eftersom människor är olika och har olika begåvningar och förmåga kan lika utfall bara åstadkommas i ett samhälle där individen fråntas all verklig frihet. Ett annat ord för detta är ett totalitärt samhälle.
Att ekonomi inte är Fis starka sida är däremot inget missförstånd.
Fis mål är att minska både produktion och konsumtion. Samtidigt ska den offentliga verksamheten av det kommunpolitiska programmet att döma expandera gränslöst. Arbetstiden i kommunal verksamhet ska sänkas till sex timmar med bibehållen lön. Alla anställningar ska vara fasta och på heltid. Löneläget ska höjas generellt, bemanningen ökas. Medborgarlön ska införas på prov. Kollektivtrafik ska vara avgiftsfri.
I Valu fick väljarna också ange vilken betydelse olika frågor haft för deras val av parti. Fi-väljarna var de som brydde sig minst om ”svenska ekonomin”.
De som röstade Fi kan i alla fall inte ha missförstått sitt parti fullständigt.