Den ryske presidenten Vladimir Putin krävde omedelbart en grundlig och opartisk utredning av torsdagens flygkrasch i östra Ukraina som kostade 298 människor livet.
Fast om någon av världens ledare vet vad som verkligen hände är det sannolikt Putin själv.
Även om ingen idag med hundraprocentig säkerhet kan säga vad som orsakade kraschen talar de flesta omständigheter för att det var de av Moskva rustade och understödda proryska rebellerna som sköt ner Malaysia Airways MH17 på dess väg från Amsterdam till Kuala Lumpur, sannolikt i tron att det var ett ukrainskt militärplan.
Rebellerna har skrutit om att de kommit över ett antal avancerade, rysktillverkade luftvärnssystem av typen Buk från Ukrainas armé. Upprorsmakarna har de senaste dagarna skjutit ner flera ukrainska militärplan, bland annat ett stort transportflygplan med åtta personer ombord.
Planet från Malaysia Airways träffades på 10 000 meters höjd, av allt att döma av en robot som avfyrats från rebellkontrollerat område. Rebellerna uppgav också på nätet att de skjutit ner ännu ett plan, ett inlägg som snabbt raderades.
Indicierna – det finns fler – talar sitt tämligen tydliga språk.
Den erkänt effektiva ryska desinformations- och propagandamaskinen kommer att jobba på högvarv den närmaste tiden.
Och Putins främsta prioritet lär inte vara att få till stånd en grundlig och opartisk utredning, utan att förhindra att en sådan utredning kommer till stånd.
Förutsättningarna är goda. Planet kraschade i en stridszon, i Donetskområdet, som behärskas av proryska rebeller. Dessa rebeller har av allt att döma lagt beslag på planets svarta lådor med information som kan vara avgörande för att klarlägga vad som hänt.
Det brinner i Europa och den som tände på heter Vladimir Putin, som i strid mot folkrätten invaderade och annekterade halvön Krim. Sedan dess har Kreml arbetat intensivt för att destabilisera Ukraina.
I bästa fall innebär torsdagens tragedi att Putin och den härskande kamarillan i Kreml besinnar sig, om inte annat så av ren självbevarelsedrift.
Det förutsätter förstås att Putin fortfarande förmår kontrollera den eld han leker med, de aggressivt revanschistiska stämningar han och hans anhang så frenetiskt underblåst.